allt du vill veta om framtidens teknik
Dag för dag
Är man intresserad av att göra en äggfrysning ska man först ta kontakt med en klinik som kan utföra proceduren. (Det bästa är naturligtvis om man kan konsultera mer än en klinik så att man har fler valmöjligheter.) En bedömning för förutsättningar att frysa ägg brukar göras av en läkare. Man gör då vaginalt ultraljud, diskuterar skäl till att frysa ägg och patienten får möjlighet att ställa frågor. Försök att redan i det här skedet ställa så många frågor som möjligt, både om behandlingen och klinikens villkor. Därefter brukar blodprover tas, bl.a. HIV, klamydia, ämnesomsättningsvärde (FSH) och värde för äggreserv (AMH).
Det ska sägas att många, framför allt patienter, är mycket skeptiska till AMH-värdet och tycker att man baserar alldeles för många viktiga beslut på denna siffra.
Man bör komma ihåg om AMH att:
- Det säger inte så mycket om hur många ägg du kommer att få ut.
- Det säger inte så mycket om vilken dos av medicinen du ska ta för att få ut många ägg.
- Det säger ingenting om äggens kvalitet.
- Det säger ingenting om hur äggen kommer att klara frysning, tining och befruktning.
Egentligen finns ingenting, inga värden eller metoder, som kan ge en fingervisning om hur ovanstående kommer att bli för just dig. Det är viktigt att ha i åtanke.
Äggblåsor är inte samma sak som ägg! Om läkaren säger att det är bra om man kan få ut 10 äggblåsor så innebär det inte automatiskt 10 ägg!
Nästa steg är att få medicin, dagbok och instruktioner från kliniken. Då kommer du också att få reda på om du ska göra det långa eller det korta protokollet. Vid det långa protokollet börjar man med en så kallad nedreglering på dag 19-23 efter mens. Detta håller på i 16-19 dagar. Vid det korta protokollet slipper man denna fas.
Sedan kommer man till hormonstimuleringen. Gör man det korta protokollet börjar man med den här fasen på mensdag 2 eller 3. Man börjar då att ta sprutor med Menopur eller Gonal F som är så kallade follikelstimulerande hormon. Det hjälper till att utveckla flera folliklar (äggblåsor fyllda med ett ägg). På dag fem börjar man ta sprutor med anti-gonadotropinfrisättande hormoner, t.ex. läkemedlet Orgalutran. Det ges för att förhindra för tidig ägglossning.
Under dagarna för stimuleringen gör man vaginalt ultraljud hos kliniken eller en separat doktor. Detta görs för att se hur äggblåsorna växer. De mäts och "skärmdumpar" görs och skickas till behandlande läkare. Antalet skrivs också ner. Man brukar göra två ultraljud. Ungefär kring dagen för det sista ultraljudet brukar man få reda på vilken dag äggplocket blir. På dag nummer 9-14 slutar man med sprutorna och tar i stället en sista äggmognadsspruta, Ovitrelle. Denna ska ha legat i kylskåp sedan dagen man köpte den. Det är väldigt viktigt att man tar den vid exakt rätt tidpunkt. Alla dessa saker kan variera något men du kommer att få reda på precis vad som gäller av din läkare.
En behandlingsdagbok kan se ut ungefär så här:
(Obs, du kommer att få en egen om/när du påbörjar behandling, detta är bara ett exempel.)
Starta med Gonal-F på 2:a eller 3:e blödningsdagen.
Sprutdag 1: Gonal-F
Sprutdag 2: Gonal-F
Sprutdag 3: Gonal-F
Sprutdag 4: Gonal-F
Sprutdag 5: Gonal-F + Orgalutran
Sprutdag 6: Gonal-F + Orgalutran
Sprutdag 7: Gonal-F + Orgalutran, Ultraljud
Sprutdag 8: Gonal-F + Orgalutran
Sprutdag 9: Gonal-F + Orgalutran, Ultraljud
Sprutdag 10: Gonal-F + Orgalutran
Sprutdag 11: Ovitrelle kl. xx:xx.
Dag 12: Ingenting.
Dag 13: äggplock.
Läs mer om äggplock och själva äggfrysningen här.